Vad är det egentligen att vara annorlunda?

Normen måste ju ses som det normala, men vi uppmuntras ständigt till att vara oss själva, gå vår egen väg och får höra att det är bra att vara annorlunda.

Men om någon klär sig på ett sätt, är på ett sätt eller har en sexualitet som inte tillhör normen. Då är man annorlunda. Tänk om jag inte vill vara annorlunda för att jag är jag, tänk om jag inte vill att jag ska jämföras med normen utan faktiskt bara vara jag, utan krusiduller.

Jag är inte annorlunda. Jag är en egen individ, precis som alla andra.

Jag har en viss hatkärlek till fördomar också.

Jag älskar hur våra hjärnor drar en slutsats av det vi ser, det är trots allt inget vi kan komma ifrån - på stenålderna kunde det vara skillnaden mellan liv och död att kunna läsa av personer och situationer. Däremot måste man vara medveten om att man har fördomar, och man måste tänka till en extra gång när man möter någon så att man intedömmer någon direkt, det kan ju vara en fantastisk människa även om denna inte är som jag, eller som du.

I det perfekta samhället skulle du vara du och jag vara jag, utan att vi är annorlunda.

För ett par dagar sedan läste jag Cimon Lundbergs blogg, han håller på att sterta upp en bloggplattform för unga killar - ett fantastiskt initiativ då det inte finns idag och alla projekt där man lyfter unga människor anser jag vara positiva och viktiga. Tyvärr har han mött mycket motstånd, vilket man bland annat kan läsa om i en intervju i dagensmedia.se från den 5:e juni. Bland annat har han blivit kallad för en galen antifeminist, vilket jag inte riktigt kan förstå eftersom det enda han försöker göra är att lyfta unga killar på samma sätt som man ofta lyft unga tjejer (se till exempel på bloggplattformen devote.se för unga tjejer. Om man sedan läster lite i kommentarsfältet kan man se kommentarer som "låt inte feministhäxorna trycka ner dig" och "det verkar som att feministerna är livrädda för att specifika mansfrågor ska belysas". Det fick mig att fundera lite på hur man egentligen ser på feminism, och vad det egentligen innebär.

Om man slår upp ordet feminism på ne.se börjar artikeln så här:

"feminism (franska féminisme, av latin fe´mina 'kvinna'), ursprungligen ett nedsättande ord; feminist var en person som inte anpassat sitt beteende till de förhärskande könskonventionerna (jämför feminisering). Ordet lanserades som benämning på kvinnosakskamp vid den internationella kvinnokonferensen i Paris 1892. Det avsåg då framför allt lika rättigheter, inte minst i ekonomiskt hänseende."

Så långt är det ju inte så positivt, men man kan förstå varför det krävdes en kvinnorörelse. Det finns vidare många spännande milstolpar i feminismens historia, men det som är intressant i det här fallet är vad feminism egentligen står för idag. Jag har alltid sett det som att feminismens arbete för kvinnors rätt att ta del av ett mansdominerat samhälle mynnat ut i ett bredare arbete för jämställdhet, det vill säga att kvinnor OCH män ska vara lika värda. Kanske för att jag anser det vara befängt att de som tryckts ner skulle vilja trycka ner någon annan grupp i samhället. Men jag insåg ganska fort när jag började klicka runt på olika hemsidor att alla inte har samma syn som mig, och att ordet feminism väcker många starka känslor hos väldigt många människor.

Vad är då egentligen feminism?
Det finns inget enkelt svar men Unga feminister skriver på sin hemsida så här:

"I Svenska Akademiens ordlista från 2006 står det att feminism är en ”rörelse för kvinnors jämställdhet med män”. Feminism skulle även kunna beskrivas som en ideologi som erkänner att vi lever i ett ojämställt samhälle, och som genom en feministisk kamp vill nå en ekonomisk, politisk och social jämlikhet mellan könen."

Vidare förklarar de också:

"Feminismen är en rörelse ur vilken många feministiska inriktningar har utvecklats. Dessa inriktningar, eller feminismer, har genom åren både fört den feministiska rörelsen framåt och skapat splittringar."

Så det är väldigt svårt att greppa feminismen som helhet då den, som de flesta ideologier, existerar på olika nivåer. Den gemensamma nämnaren för de olika grenarna är ändå jämlikhet, och för att uppnå det kan det varken finnas ett patriarkat eller ett matriarkat - så kan vi inte alla bara enas om att det inte är en helt galen idé?

Så oavsett om du använder uttrycket "feministfitta" som ett skällsord, eller vill "ge patriarkatet en pungspark" kanske det egentligen är så att ni kan komma överens, inte om allt, men på något plan. Kvinnor har rätt att ta plats på alla scener där män dominerar, på samma sätt som männen har rätt att vara där. Jämställdhet går på båda hållen, och visst är det väl viktigare med kunnande än med kön?

Jag tror på jämställdhet, så visst är jag feminist. Men det betyder inte att jag hatar män, inte heller att jag vill att kvinnor ska ta över. Jag tror på kunnande, erfarenhet och drivkraft - och det har inget kön.

K.

Det finns en första gång för allt, så även för att skiva ett inlägg i en ny blogg.

Vad börjar man med, vad är egentligen viktigt?

Jag började i andra änden, vad är inte viktigt?

Jag kom fram till att det jag inte tänker skriva om, är vem jag är.

Jag funderade på det länge, men jag tycker att det kan vara skönt att känna att jag kan dela med mig av det jag går igenom, tänker eller känner utan att någon ska sätta det i relation till hur jag ser ut, hur gammal jag är eller vad jag har för kläder. Kanske ni som hittar den här bloggen förstår mig, kanske inte.

Men är det verkligen så viktigt att veta vem jag är bara för att läsa det jag skriver?

Jag tror att det viktiga är att vi alla har en röst, och det här är ett sätt för mig att använda min.

K.